User:Codex Sinaiticus/temp

Source: Wikipedia, the free encyclopedia.

hangul derivation

It is just barely possible to recognise the earliest forms of these five letters that formed the basis of Hangul, by tracing them graphically to their predecessors all the way to Egypt:

T14O31O1M22S39

ㄱㄷ ㅂ ㅈㄹ
(ገ ደ በ ጸ ለ)

This also would make the first three and the last of these, distant cousins of Latin alphabet's C, D, B and L, respectively. The fourth represents a letter that dropped out of Greek and never made it to the Latin alphabet.


ዛዛኪኛ

The regions where Zazaki is spoken in Turkey. (With three main dialect areas)

ዛዛኪኛ (Zazaki, Zazaish) በምስራቅ ቱርክ አገር በዛዛ ሕዝብ የሚናገር ቋንቋ ነው። የቱርክኛ ዘመድ ሳይሆን ከፋርስኛና ከኩርድኛ ጋር በሕንዳዊ-አውሮፓዊ ቋንቋዎች ቤተሠብና በሕንዳዊ-ኢራናዊ ንዑስ-ቤተሠብ ውስጥ ይገኛል። በተለይ የሚመስለው በስሜን ፋርስ አገር የሚገኘው ጊላኪኛ ነው። , along the Caspian coast. የተናጋሪዎች ቁጥር ከ1.5 እስከ 2.5 ሚሊዮን እንደሚበዛ ይታመናል።

ቀበሌኞች

ሦስት ዋንኛ የዛዛኪኛ ቀበሌኞች አሉ:

  • ስሜን ዛዛኪኛ [1]
  • ማዕከለኛ ዛዛኪኛ
  • ደቡብ ዛዛኪኛ [2]

ሥነ ጽሑፍና ማሠራጫ በዛዛኪኛ

በዛዛኪኛ መጀመርያ የተጻፉት አረፍተ ነገሮች በ1842 ዓ.ም. በቋንቋ ሊቅ ፒተር ለርች የተከመቹ ነበር። ሌላ ሁለት ቁም ነገር ሰነድች አህማደ ሐሲ1891 ዓ.ም. እና ኡስማን ኤፌንዲዮ ባብጅ1925 ዓ.ም. የጻፉት ሃይማኖታዊ ጽሑፎች (ማውሊድ) በአረብኛ ፊደል ቀረቡ።

ዛዛኪኛ በላቲን አልፋቤት መጻፍ የጀመረበት ወቅት በ1970ዎቹ በስዊድንፈረንሳይና በጀርመን በተበተኑት ተናጋሪዎች በኩል ነበር። ከዚህ ተከትሎ አንዳንድ መጽሔትና መጽሐፍ በቱርክ አገርና በተለይ በኢስታንቡል ይታተም ጀመር። ከዚህ የተነሣ የዛዛ ወጣቶች ለእናት ቋንቋቸው አዲስ ትኩረት ይዘዋል። ከዚህ በላይ ቱርክ በአውሮፓ ኅብረት አባልነት ለማግኘት ስታስብ በሀገሩ በሚገኙ ትንንሽ ቋንቋዎች ላይ የነበሩትን ገደቦች አነሣችላቸው። ስለዚህ አሁን በቱርክ መንግሥት ማሰራጫ ድርጅት ላይ የዛዛኪኛ ቴሌቪዥንራዲዮ መደብ በየዓርቡ ተሰጥቷል።

ቃላት ከሌሎች ልሳናት ጋር ሲነጻጸር

ዛዛኪኛ ኩርድኛ ፋርስኛ ቱርክኛ እንግሊዝኛ አማርኛ
አወ awe አቭ አብ su water ውሃ
አድር adır አጊር አታሽ od / ateş fire እሳት
አማየነ amaene ሃቲን አማዳን gelmek come መምጣት
አርደነ ardene አኒን አቫርዳን getirmek bring ማምጣት
አሽሚ aşmi ማንግ ማህ ay moon ጨረቃ
በርማዪሽ bermayiş ጊሪን ገርየ ağlama cry ማልቀስ
ብራ bıra ቢራ ባራዳር kardeş brother ወንድም
በርዝ berz ቢሊንድ ቦላንድ üksek high ከፍተኛ
በር ber ደር ዳር kapı door በር
ca ቺህ yer place ቦታ
ጀኒየ ceniye ዢን ዛን kadın woman ሴት
ጀዊያየነ cewiyaene ዢያን ዘንደጊ yaşam life ሕይወት
ቺም çim ቻቭ ቸሽም göz eye ዓይን
ደስት dest ደስት ዳስት el hand እጅ
ደው dew ደህ köy village መንደር
ኤርድ êrd ኤርድ ዛሚን toprak earth ምድር
ኤስቶር estor አስፕ / አስታር አስብ / ኤስቲር at horse ፈረስ
ፈክ fek ደቭ ዳሃን ağız mouth አፍ
ግርድ / ፒል gırd / pil ጊር / መዚን ቦዞርግ büyük great ታላቅ
ጊሽት gişt አንጎሽት ኤንጉስት parmak finger ጣት
ሃክ hak ሄክ ቶሕም yumurta egg ዕንቁላል
ሄር her ከር ሓር eşek donkey አህያ
ሂረ hire üç three ሦስት
ሆል hol ባሽ ሑብ iyi good ጥሩ
ሆማ homa ሖዳ ሖዳ tanrı god አምላክ
ሁያየነ huyaene ከኒን ሐንደ gülmek laugh መሳቅ
ከርደነ kerdene kirin kardan yapmak do ማድረግ
keye xâne khaneh ev house ቤት
key kenge key nezaman when መቼ
mae dayik mādar anne mother እናት
mase mahi mahi balık fish ዓሣ
merdene mirin mordan ölmek die መሞት
merdım mer mard erkek man ሰው
name nav nam ad name ስም
nan nan nan ekmek bread ዳቦ
pi bav pedar ata / baba father vater
qıc piçuk kuchak küçük / ufak small klein
rakerdene vekirin bâz kardan açmak open öffnen
rınd rind ziba güzel beautiful schön
roc roj rûz gün day tag
ser ser sar kafa head kopf
serre sal sâl sene year jahr
şund êvar asr akşam evening abend
şewe şev shab gece night nacht
şiyaene çun raftan gitmek go gehen
tarîk tarik tarîk karanlık dark dunkel
ters tirs tars korku fear angst
va ba bâd rüzgar wind wind
vaş biheş alaf ot grass grass
vatene gotin goftan söylemek say sagen
verg gur gork kurt / böre wolf wolf
vêyşan birçîtî gorosnegi açlık hunger hunger
vızêr dirouz duh dün yesterday gestern
wae xwişk khahar abla sister schwester
wastene xwestın xâstan istemek want wollen
wendene xwandin xândan okumak read lesen
werdene xwarin xordan yemek food / eat essen
weş xweş khosh hoş / latif fine fein
win xwîn Xūn kan blood blut
wısar bihar bahar bahar spring frühling
waşte nâm-zad dergisî sözlü / nişanlı fiancé vertraute(r)
xoz xok khuk domuz pig schwein
ya / ne ere / na âre / na evet / hayır yes / no ja / nein
zıwan ziman zabân dil language sprache
zerri dil del yürek heart herz

The language differs from most Persian dialects in that it contains archaic strains of Hurrian; it has this in common with the languages Auramani (Hawrami or Gorani) and Bajelani, and these languages are put together in the Zaza-Gorani language group, but also Goran-Zazaistan by those who want emphasize their distinctness from the Kurds.

የዛዛኪኛ ጥናት

ዋቢ መጻሕፍት

  • Paul, Ladwig. (1998) The Position of Zazaki Among West Iranian languages. (Classification of Zazaki Language.)
  • Bozdağ, Cem and Üngör, Uğur. Zazas and Zazaki. (Zazaki Literature.)
  • Blau, Gurani et Zaza in R. Schmitt, ed., Compendium Linguarum Iranicarum, Wiesbaden, 1989, ISBN 3-88226-413-6, pp. 336-40 (About Daylamite origin of Zaza-Guranis)


የውጭ መያያዣዎች